tisdag 24 september 2019

feeling the world's problems on my shoulders


Idag är det tungt i hjärtat.

Jag har kollat igenom Gretas tal i USA, skrollat igenom mitt nya favorit-konto @the.mirror på Instagram, rannsakat mig själv på ca allt. Vi vet ju att ingen av oss är perfekt men jag har så inihelvetes dåligt samvete för så många saker. Jag känner mig illa till mods att jag är så privilegierad (vit, bor i ett tryggt land, har praktiskt taget alltid jobb på caféet om jag behöver, bor extremt billigt, bor i en stad med finfina möjligheter att åka kollektivt, har föräldrar som kan hjälpa mig ekonomiskt ifall det skiter sig, hade möjligheten att ta risken att starta eget företag fastän jag går på minus av det just nu, är fysiskt frisk! m.m.) och jag har ju alltså inte förtjänat det här mer än någon annan. Jag vet att jag säkert lyckats förbättra världen lite via blogg och Instagram, hoppas i alla fall!!, och jag vet att jag gör vissa välgörenhetsgrejer som jag ärligt talat tycker borde vara obligatoriskt om man har ekonomisk möjlighet.. men det känns som att det inte är tillräckligt.

Drömmen skulle vara att pengar inte var en grej i världen (eventuellt är det ju just det som är orsaken till exakt alla problem, lol) så att jag kunde arbeta 100% med välgörenhet utan att få betalt - men även jag behöver pengar och speciellt nu då jag på riktigt går på minus varje månad i företaget. Jag måste också sälja, jag måste också ha nåt pengaflöde. Det är en jäkla situation och ibland skulle jag vilja ta mitt pick och pack och flytta till Mercurius, aldrig träffa mänsklighet igen. Men. Det här är en av de sämre dagarna, imorgon är jag säkert mer inspirerad att tänka positivt och hoppfullt igen. Hursomhelst kommer dessa dagar också och det här kan ju få vara en påminnelse om det och att det är helt normalt. Mot gladare tider! Jag lägger in några kul bilder här nedan engelska översättningen från dagarna ensam med vår lilla valp så inte allt känns negativt. Hoppas ni har en bättre tisdag än jag, kram.

PST. Kaffet jag dricker hade bäst före-datumet för tre år sedan i september. Enligt de nya paket vi har hemma har kaffe ca 1 års hållbarhet, vilket betyder att det här dagens kaffe är från fyra år sedan. Och vet ni vad? Det smakar bra. Kan det inte få bli en regel vi alla här som går in på den här bloggen har: att vi på riktigt aldrig mer slänger något för att datumet gått ut, utan att titta och lukta på produkten? Bra <3

**

Today my heart feels heavy and sad.

I have been watching Greta's speech in the US, scrolling through my new favorite account @the.mirror on Instagram, looking my self in the mirror and really reflecting.We all know that no one is perfect but I feel so guilty and bad for so many things. I feel sad that I am so privileged (white, live in a safe country, I can always get work at our coffee house if I want to, have almost no costs from living in this apartment, I live in a city with great public transports, my parents will help my financially if things get bad, I had the opportunity to start a company even though I am now losing more money than I am getting, I am physically healthy etc) and I haven't done a thing to deserve this. I know I probably change the world a little bit through my blog and Instagram, I hope so at least!!, and I know I do some charity work that I think everyone with enough money should do.. but I feel that isn't enough.

The dream would be to live in a world were money wasn't a thing(and I guess money is the reason to all problems in the world, lol) so that I could work with charity related stuff a 100% without getting paid - but even I need money and especially now that I really am losing more money than I am getting from my company. I also need to sell, get paid for things. It is a tricky situation and sometimes I just want to move to another planet and never have to deal with humans again. But. This is just one of those worse days, tomorrow I will probably be more inspired to think positively again. However these days come every once in a while and this can maybe just be a reminder that that happens and that it is completely normal. Towards better times! I will add some nice photos here below, from my days alone with the puppy so that not everything will feel so negative. I hope you are having a better Tuesday than I am, hugs.

Pst. The coffee I'm drinking expired three years ago in September. When looking at the newer coffees we have at home, I can see that coffee lasts for about a year. So that means this coffee was made four years ago. And guess what? It tastes good. Couldn't that be a rule we all who read this blog would follow: to never throw out expired foods before we look at them and smell them? Good <3



Skicka en kommentar

Använder Blogger.

Social

latest on Instagram @groniabo

Search This Blog