onsdag 2 oktober 2019

is second hand always better? ABOUT SUSTAINABLE FASHION



Det var när vi traskade runt i Berlin under vår Interrail som jag första gången kom att tänka på det här. Att second hand inte behöver vara det mest miljösmarta alternativet.

Jag pratar mycket om second hand och ärligt talat är det något jag älskar. Jag älskar att använda det som redan använts, undvika att det slängs bort, ha snygga kläder men ändå skitbilliga. Och sådana som inte skadar planet, djur och människor - därför att skadan sker då plagget köps som nytt. När man köper något som nytt är då man verkligen stöder produktionen av det.

**

It was when we were walking around in Berlin during our Interrail that I thought about this for the first time. That second hand doesn't have to be the most sustainable alternative.

I speak a lot about second hand and to be honest I love it. I love using what has already been used, avoiding things to be thrown away, wearing nice clothes but still super cheap ones. And those kind of pieces that don't hurt our planet, animals and people - since the harm is caused when buying the piece of clothing when it's new. That's when we support the making of it.


Men som sagt: när jag och killen traskade runt i COOLA Berlin och diskuterade djupa saker och världsproblem och -lösningar, insåg jag att det inte alls är så svartvitt. För någon dag sedan blev jag dessutom kontaktad av en gammal vän och vi diskuterade hur second hand också kan orsaka skada.

Grejen är att second hand inte alltid är hållbart. Konsumenten i sig kan inte eventuellt veta det men personen som säljer sina plagg vet. Om man köper mycket fast fashion därför att man är medveten om att det går att sälja vidare senare, så blir second hand inte miljövänligt. Om man vet att man kan sälja vidare second hand enkelt för att därefter köpa något nytt själv (då det finns plats för det igen), så blir second hand inte miljövänligt. För då är den personen som köper begagnat egentligen med och stöder att försäljaren kan fortsätta köpa mer mer mer nytt.. och sedan sälja när det är dags. I Köpenhamn finns också en jäkla massa coola vintagebutiker som tyvärr köper sina plagg från USA där de själva handplockar dem, vilket betyder att flygresor är involverade. Något blir fel.

**

But anyway: when we were walking around in COOL Berlin discussing deep shit and the problems in the world, and solutions to them, I realized that this is in no way black and white. A few days ago I talked about this with an old friend and her opinion was that second hand can cause harm as well.

The thing is that second hand doesn't have to be sustainable at all times. The consumer might not be aware of that but the person selling the clothes knows. If people buy a lot of fast fashion because they know it's easy to sell the things afterwards, second hand stops being environmentally friendly. If you know that you can sell second hand easily to then buy something new instead (since there now is more room for that), second hand stops being environmentally friendly. Because then the person buying the second hand pieces is kind of supporting the seller to buy more new stuff when the old pieces have been sold. In Copenhagen there are super cool vintage stores but unfortunately they buy their pieces from the US and fly there to pick them out. Something goes wrong here.




Det här innebär egentligen att second hand inte ändrar klädindustrin, vilket skulle vara viktigt. Du använder sådant som redan finns - VILKET ÄR BRA - men man skapar liksom inte egentligen förändring i samhället, man bara är neutral. Hänger ni med? Och det för att man egentligen inte stöder någon produktion alls. Det här kan vara både bra och dåligt. Etiska kläder som är tillverkade av miljövänliga material och som håller länge och inte har skadat planet eller arbetare, är egentligen plagg som förändrar samhället. Ett etiskt klädföretag kan göra att shoppandet av kläder från fast fashion-märken minskar. Och då sker ju faktiskt en positiv förändring.

**

This actually means that second hand isn't changing the clothing industry, which would be very important. You use things that already exist - WHICH IS GOOD - but there is actually nothing that changes the society, second hand shoppers are neutral here. Do you know what I mean? And that is because when we support second hand we don't really support the production of any kind of clothes. This can be both a good and a bad thing. Ethically made clothes in sustainable materials that last a long time and haven't caused any harm to the planet or the factory workers, are actually clothes changing the system. An ethical clothing brand can help people consume less fast fashion instead. And that's a positive change.



Men problemet är, eftersom det är så härligt att CA INGENTING EVER är svartvitt och lätt att förstå:)))))))))), att ett etiskt och miljövänligt klädmärke inte heller behöver vara hållbart alltid. Att producera nytt nytt nytt, oberoende på vilket sätt det produceras... är inte nödvändigtvis hållbart. Är inte bra för planeten. Är inte the way to go. T.ex. kräver bomull (även ekologisk) mycket vatten för att tillverkas.

**

But the problem is, since it's so lovely that ABOUT NOTHING EVER is black or white and easy to understand:)))))))))), that not even an ethical and sustainable clothing brand necessarily is sustainable. Producing new things all the time, no matter how ethical it is... doesn't mean sustainable. Doesn't mean good for the planet. It's not the way to go. For example even organic cotton requires a lot of water to be produced.



Så vad kan en lösning vara?

Jo.

Klädmärken som tillverkar plagg av gammalt material. Klädmärken som återanvänder det som redan finns men som ändå inte är second hand. Som gör om gamla textilier och tygrester till nya trådar och syr om hela skapelsen. Det är hållbart enligt mig och det skapar nya jobb, sparar resurser men ändrar system. Om vi fortsätter på inget är fucking svartvitt-temat, så har ju verkligen inte alla av oss råd med etiska märken. Inte ens fast det skulle vara det enda plagget vi äger, för att där och då i stunden kanske 80 € för en tröja är mycket, trots att vi under vår livsstid kan lägga samma summa på fler billiga plagg. Det är direkt väldigt orättvist om man inte har pengarna att inte ha råd med etiskt mode. Och då kan second hand vara det bästa alternativet.

En annan grej: det är inte bara ekonomin som påverkar vad man kan och inte kan köpa. Också ens storlek. På loppisar och hos många etiska märken finns t.ex. ofta endast de "vanligaste" storlekarna medan t.ex. XXS och XL och uppåt kan vara väldigt begränsat eller helt icke-existerande. Att en person är tvungen att köpa fast fashion kanske inte alls är något hen kan påverka just därför.

Något vi konsumenter måste göra är att börja skriva till företag som arbetar med fast fashion att de absolut behöver göra sin verksamhet mer planet- och människovänlig. Och om vi kan: stöda etiska företag. OCH skriva till etiska företag att de behöver ta in fler storlekar och ha åtminstone vissa kollektioner i en prisklass som passar fler. OCH lära ut att vi klarar oss med mindre, vi behöver inte äga mer än vi på riktigt behöver. Diskutera med vänner och bekanta och obekanta <3

**

So what could the solution be?

Well.

Clothing brands making new things from old materials. Clothing brands reusing what already exists but that still isn't second hand. Those that remake old textiles and leftover fabrics to new threads and create new things. That is sustainable in my opinion and gives more people good jobs, saves resources but still changes the system. If we, however, keep talking about this nothing is fucking black or white thing, not nearly everyone of us can afford sustainable brands. Not even if that was the only piece of clothing we own, because in that very moment spending 80 € on a sweater can be too much, even though we might spend the same amount of money on several pieces of clothing during our whole life. It's very unfair if you don't have the money to not be able to wear sustainable clothing if you want to. And then, choosing second hand might be the way to go.

Another thing: it is not only the money situation that determines what you can or can not buy. Also your size. In second hand stores and some ethical brands there are often just the most "common" sizes when for example XXS and XL and larger might not even exist there. If a person has to buy fast fashion it might actually be because they don't have any other choices.

Something we as consumers can do is to write to fast fashion brands that they definitely need to change and become more planet and human friendly. And if we can: support ethical brands. AND write to them that they need to have more sizes and at least some collections that are a bit more affordable, to make it accessible to more people. AND teach people and ourselves that we can live with less, that we don't need to own more than we actually need in life. Discuss with friends and people you know and people you don't know. <3



En del plagg jag har är från etiska klädmärken men det mesta är antingen sådant som jag köpt som nytt för länge sedan eller som jag köpt begagnat. Och även om begagnat kan vara miljövänligt (om det inte leder till att försäljaren då shoppar nytt), så tycker jag inte man skall överkonsumera det heller. Delvis kanske för att det är vettigt att ha en minimalistisk syn på saker och ting och lära sig att inte allting behöver ägas men också för att det gör att någon annan går miste om plagg hen skulle behöva. Så om jag köper ett för mig onödigt second hand-plagg, är det bort från någon annan som då kanske i stället köper det som nytt.

Det är svårt att veta vad som är bäst för miljön. Men man behöver inte heller vara perfekt, man kan inte vara det. Välj det du själv tycker passar dina värderingar bäst, så kan du ha gott samvete. Ett tips för att göra second hand hållbart är förresten att ordna t.ex. klädbytar-fester, där man ger bort det man inte vill ha men också tar emot någon annans gamla saker. På så vis har man eventuellt lika många plagg som innan och behöver därför inte köpa nytt. Eventuellt.

**

Some pieces I have are from ethical companies but most of my clothes are either new ones I bought years ago or pieces I've bought second hand. And even though second hand can be sustainable (if the seller won't shop more fast fashion afterwards), I still don't think we should over consume it either. Partially because it is smart to be a minimalist and to learn to own very little but also because someone who might actually need some clothes won't get them then. So if I buy something that I don't need second hand, I take that from someone else who might just buy the same thing as new if they can't find it second hand.

It is hard to know what is the best thing for the planet. But please remember that you don't have to be perfect, you can't be even if you tried. Choose what you feel is best for your own values, and you can feel good about it. One tip on how you can make second hand sustainable is to for example arrange parties where people can swap clothes. You give away the things you don't need and take what you need instead. This way people get rid of things and get something else instead and might not need to buy that as new afterwards. Maybe.

 


Det finns ännu några saker jag gärna vill nämna.

I Berlin diskuterade vi också det hur människor är gratis reklam för klädmärken. Om du köper ett par Nike-skor kommer alla veta att det är Nike. Du är en gratis reklampelare. Vi diskuterade om vi vill vara sådana, vill vi uppmuntra fler att köpa av Nike? Eller vill vi göra gratis reklam? Nike är ju inte alls det enda märket som skriver ut sitt brand på utsidan av produkterna och jag tyckte det var ganska intressant det här. Det får mig att tänka på ifall man köper sådant second hand - att man även då eventuellt uppmuntrar folk i sin omgivning till att konsumera just det märket. Så fastän jag köper min Nike-skor begagnade så visar jag ändå upp hela det företaget för världen. Samma sak då man köper HM-plagg begagnade. De flesta vet nog när något är från HM och om inte annat kan man ju alltid se på lappen i nacken. Så fastän second hand är att återanvända (vilket jag nog på riktigt vill uppmuntra till) så kan man faktiskt göra reklam för något värre. Samma sak att bära äkta päls - vintage eller ej: de som ser en kanske vill ha något liknande.

**

There are still some points I want to speak about.

In Berlin we also discussed how we, the people, are advertising clothing brands for free. If you buy a pair of Nike shoes everyone will know that they are from Nike. You're advertising for free. We discussed if we want to be those people, do we want to make people buy more Nikes? Do we want to advertise for free? Nike is definitely not the only brand that puts their logo on the outside of a product and I thought this whole thing was pretty interesting. It makes me think about the fact that buying these things second hand is also encouraging people to use those specific brands. So even if I buy second hand Nikes I still show the world that brand. The same goes with second hand clothes from HM. Most people will probably know from where the clothes come from originally. So even though second hand is about reusing (which is very important in my opinion) it can actually also function as free marketing for something worse than second hand. The same goes with wearing fur - vintage or not: we might be inspiring people to wear more of that.



Och min allra allra sista poäng.

Det är lätt för mig som har rätt många privilegier (vit, har pengar så jag klarar mig, är frisk etc) att tycka att second hand är grejen utan att känna skam. Går jag i second hand-butiker försöker jag få det att se trendigt ut, försöker säga att man kan vara "cool och ändå eko". Ingen dömer mig, snarare ser upp till själva akten. Det finns en bra idé bakom det men det skapar också problem. Det måste vara okej att vara vem som helst och ha vilken livssituation som helst och ändå gå på loppis. Har man inga pengar och går där därför måste det vara socialt accepterat. Second hand får inte bli en status-grej som antingen får människor att känna sig "lägre" för att de inte har andra val än att köpa begagnat och det får inte heller bli så att second hand endast är för trendiga coola moderna millennials (menar inte att jag är en men ni vet vad jag försöker säga). Fattar ni min poäng? Vi måste måste måste låta second hand vara helt och hållet fritt från att stämpla någon. Jag skulle därför inte undra ifall någon med t.ex. väldigt stram ekonomi känner att det är enklare att gå in i HM och köpa något, för att man inte där eventuellt tittar lika dömande som folk kan göra om man går och second hand-shoppar. Det var för några år sedan jag insåg det, att second hand för någon som har det tufft eller beroende på vem du är och hur samhället behandlar dig, kan kännas väldigt skamligt. DET ÄR INTE SKAMLIGT <3 Jag älskar dig för att du köper begagnat.

NU vill jag höra era åsikter: vad tycker ni att är det mest hållbara modet/klädshoppandet (eller icke-shoppandet)? Är det t.ex. bättre att inte köpa alls eller att stöda en bra verksamhet? Tycker ni second hand är felfritt? Kör hårt med åsikter i kommentarsfältet KRAM

**

And the last thing today.

It is easy for me with all these privileges (white, I have enough money, I'm healthy etc) to think that second hand is cool without being ashamed of it. If I go to second hand stores I try to make it trendy, I try to tell people that you can be "cool and still sustainable". No one judges me, instead it's seen as a very good thing to do. My intentions are good but this can also be very problematic. It has to be OK to be anyone in the world and to be in any life situation possible and still go second hand shopping. If you have almost no money and because of that buy your clothes second hand, that has to be socially accepted. Second hand can not become a status thing that makes people feel like they are "less" if they can't afford anything else and second hand can also not become a thing only for trendy cool millennials (I'm not saying that I am one but you probably know what I mean). Do you get my point? We need to let second hand be completely free from discrimination. I wouldn't judge a person with very little money if they choose to go to for example HM to buy something, to avoid the judgmental looks people can give you if you shop second hand. A few years ago I realized this, that second hand can be very shameful for people going through tough times or depending on who you are and how society is treating you. IT IS NOT SHAMEFUL <3 I love you for buying second hand.

NOW I want to hear your opinions: what do you think is the most sustainable fashion or way of shopping (or not shopping). Is it better to buy nothing at all or to support good ethical brands? Do you think second hand is the perfect solution? Please tell me your opinions in the comment section HUGS

12 kommentarer

  1. Tänkte jag också senast jag besökte ett loppis där folk hade egna bord att alla var typ överfulla med nya oanvända H&M kläder. Känns verkligen inte hållbart. Själv anser jag att ett lyckat loppisfynd är när man hittat kvalite för ett billigt pris.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Mallo! Helt rätt, bra kvalitet och billigt! Då är det sannolikt heller inte alls frågan om ett fast fashin-plagg, eller åtminstone känns det genast mer hållbart! Kram

      Radera
  2. När jag handlar kläder brukar jag sträva efter att endast handla plagg som jag verkligen, verkligen vill ha. Plagg av god kvalitet som både ser bra ut, känns bra på kroppen och är praktiska i vardagen. Plagg som jag gärna använder 500 gånger. Inget halvbra som glöms bort i garderoben efter att nyhetens behag lagt sig. Mina favoritmärken är finländska Papu, Pure Waste och Arela. Jag köper alltså mestadels nyproducerade plagg. Helt enkelt eftersom jag har svårt att hitta vad jag söker begagnat. Men när jag gör det slår jag till. Jag har fyndat en del på Emmy.fi och Tori.fi. När jag handlar begagnat håller jag mig till märken som jag känner, de är säkra kort. Kläder är inga slit-och-släng-varor för mig, jag använder gärna samma kläder år efter år, så länge de inte är synbart slitna och urtvättade.

    Sista stycket i din text väckte många tankar hos mig, tack för det! Vi borde alla bli bättre på att se våra egna privilegier. Jag som har semestrat utomlands med flygplan sedan barnsben kan bra tänka mig att dra ner på flygandet. Medan för en person som vuxit upp i fattigdom och aldrig kunnat resa kan en flygbiljett vara drömmarnas uppfyllelse och ett kvitto på att hen lyckats med något i livet. Vem är då jag att säga att den personen inte borde flyga? Och samma sak med begagnade kläder, som i ditt exempel. Jag som har en stabil ekonomi kan välja om jag köper nytt eller begagnat. För mig känns det inte som en uppoffring att köpa begagnat, tvärtom är det en kul grej och kanske en statushöjare, som du konstaterar. Medan en fattig person som under hela sin uppväxt varit tvungen att använda slitna eller begagnade kläder aldrig haft ett val. När den personen blir vuxen och får sin första lön förstår jag att hen absolut inte väljer begagnat. När hen äntligen har ett val faller valet kanske på en lyxig märkesprodukt, i ren glädje över att äntligen kunna göra det valet. Jag har ingen rätt att klandra hen eller moralisera.

    Jag gick i samma tankegångar i julas när jag donerade julklappar åt fattiga ungdomar via Joulupuu-insamlingen. Många tonåringars önskejulklapp var presentkort till H&M. Jag ville inte ge dem det, för jag ville inte stöda fast fashion-industrin. Då insåg jag att jag är privilegierad och arrogant - vad de här tonåringarna önskade var ju bara att få gå in i en klädaffär och välja fritt vad de ville ha. Något som de kanske aldrig upplevt, medan det för mig är något så självklart att jag inte ens tänker på att jag gör det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många bra poänger igen Eva, tack så mycket! Och att verkligen på riktigt använda sina plagg, jag lyfter på hatten! Känns som att det normaliseras att alltid ha nytt nytt nytt. Modebloggare väljer gärna att visa upp ännu ett plagg i stället för att t.ex. använda samma som i förra outfiten, men stylad på nytt vis. Det är synd, det gör att man konsumerar mer och det gör också (tror jag) att personer med lite pengar blir stressade för att de inte kan följa denna "norm" att äga mycket. Och bra poäng med flygandet, jag måste ha det i åtanke när jag skriver mina texter!! Älskar att lära mig via kommentarerna jag får, det är väldigt givande. Samma med det om julklappar och HM - allt är verkligen inte svartvitt! Kram

      Radera
    2. @groniabo tack för svaret, jag uppskattar att du alltid tar dig tid att svara på läsarkommentarer.

      Ett problem är vad som uppfattas som hög status i vårt samhälle - pengar, resor, nya prylar, stora bilar, stora hus. Allt mycket oekologiskt. Som tur är en förändring på gång, åtminstone i mina kretsar. Det är hög status att vara vältränad, att äta hälsosamt, att vara medveten. Att göra yoga, vandra i naturen och odla sin egen mat. Det gör mig hoppfull. :)

      Radera
    3. Tack själv Eva, jag vet hur mycket det betyder för mig när någon annan svarar på en kommentar och hur glad jag blir att få en kommentar här på bloggen!:) svarar gärna. Och JA, så är det. Det är verkligen status att vara eko i vissa kretsar.. att ändra attityder tar lång tid men det går åt ett bättre håll!

      Radera
  3. Har själv också tänkt liknande tankar om att det stöder loppissäljaren att köpa mera nytt då det går att sälja senare. Men är det då bättre att handla på t.ex Röda Korsets loppis, dit personer donerar kläder och då inte får någon vinst för det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej va bra idé! Röda korset är säkert mycket bättre. Klart risken finns att det bara är enkelt att göra sig av med kläder i det fallet också, men som du säger får man åtm ingen ekonomisk vinst av det! Bra där! Kram

      Radera
  4. Jag köpte kjolar av Globe hope då de ännu tillverkade kläder. Jag har levt i dessa i flera år, bytt dragkedjan då den inte fungera mera. Jag tycker att också etiska och ekologiska klädmärken ska helt enkelt producera små kollektioner. Materialet ska gärna vara sådant som redan finns. Jag går på sykurs och brukar loppisfynda tyg att sy av. Att alltid köpa nytt är inte hållbart, men jag har inte ekonomisk möjlighet heller. Nu stänger min närmsta tygaffär så då har jag köpt mera. Tänkt att det är bättre att någon använder tyget än att det hamnar som sopor till slut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren gör mig så glad! Älskar att du reparerat dina kläder och gjort dem mer långlivade:) Håller med dig, materialen borde gärna finnas från tidigare, det är säkerligen det mest hållbara alternativet! Och bra att köpa upp tyger från någon som säljer slut, jag har också funderat på att sådant säkert är bättre för miljön än att inte köpa alls. KRAM

      Radera
  5. Intressant inlägg som väcker mycket tankar.

    Jag blev en riktig loppisälskare för några år sedan och har sedan dess shoppat mycket mycket fler plagg i året än jag gjorde tidigare, just för att det varit så mycket billigare på loppis. Jag har shoppat ganska slarvigt också, inte tänkt efter så mycket om det FAKTISKT är plagg jag börjar använda, eftersom det just varit så små pengar det handlat om Att man stöder en annan människas shoppande, det är något jag inte tänkt på förut men det är ju faktiskt helt sant!

    Jag är väldigt tudelad i mitt shoppande. På samma gång som jag tycker det är så inspirerande och roligt att lägga ihop nya outfits osv så mår jag också så bra när min garderob inte är överfull. Att leva mer minimalistiskt och ha färre plagg att välja bland på morgonen ger en sådan sinnesfrid.

    Men jo. Ingenting är svart och vitt. Svårt att veta riktigt vad som är rätt väg att gå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar Anna! Jag känner igen mig i mycket du skriver, som att man enkelt övershoppar för att second hand är billigt. Och jag tycker också nya kläder kan vara så inspirerande och så blir jag ändå så stressad av synen på dem haha. Men att ändra sin egen attityd gentemot saker och ting tar tid och redan att man funderar på det här är ett stort steg i rätt riktning! KRAM

      Radera

Använder Blogger.

Social

latest on Instagram @groniabo

Search This Blog